18 januari - En heldag på stan

Jag har inte drömt på väldigt länge men i natt hade jag en sån hemsk dröm. Vaknad helt slut. Jag drömde någon konstigt dröm om att jag och några skulle åka en slags rulltrappa upp för en backe. Problemet var att när den sattes igång började den göra loopar och blev helt okontrollerad. Vi höll på att ramla ut och så såg man ambulanser och massa folk nedanför oss som var beredda på att vi skulle ramla ner och dö i stort sätt. Sedan vakna jag. Usch låter kanske inte så hemsk men det var den. Sedan somna jag om någon timma innan jag gick upp.

Det var fint väder även idag men jag hade ingen lust att bara ligga och sola så jag gjorde mig i ordning för att gå ner till stan och få en hel del fixat även om det var söndag. Solen stekte när jag gick efter stranden bort mot löparaffären för jag skulle köpa mig en ny löparklocka hade jag tänkt. Självklart fanns klockan inte kvar när jag väl hade bestämt mig för att köpa den. Hatar sådant! Så jag fick traska upp mot State St. och försöka fixa allt annat. Det blev en riktig heldag och självklart gick tiden fort. Däremot fick jag i stort sätt fixat allt annat. Ny medicin som låg och väntade på mig redan betald och allt, toppen. Medicin är så mycket billigare här. Jag fick köpt ett par bruna Roxy shorts på rea – jätte snygga. En body splash på Body Works som luktade riktigt somrig och fräsch. Boken Confessions of a Shopaholic som jag ska försöka hinna läsa innan den kommer ut på bio här på Alla hjärtans dag. Dessutom fick jag skickat iväg lite brev till Sverige. Så smidigt att man kunde köpa frimärken ur en automat på posten fasten den inte var öppen. Sedan tro det eller ej, Sarah gick och köpte sig en ryggsäck. Det trodde jag då aldrig men nu är också jag en riktig collegestudent. Alla amerikaner har det och jag kan förstå det för här har man inga skåp eller något och alla böcker är grymt tunga och stora. Det blev en på rea, kanske inte snyggaste men den var helt okej. Känner mig som jag börjar i lågstadiet igen. Dessutom varför köpa en blå/svart som knappt syns. Ska det vara ryggsäck ska det vara ryggsäck och en thatch av rosa piggar ju alltid upp. Kommer dessutom passa mina nya rosa inköp de senaste månaderna. Dessutom fick jag handlat lite mat på Ralphs när jag hämtade medicinen. Det värsta när man bara handlar mat till sig själv och inte har bil är alla ta en betala för två eller betala 5 dollar för en och 6 för två. Då kan man ju inte bara köpa en men det blir jätte tungt och tar jätte stor plats om man ska köpa allt i två eller flera. Nu har jag däremot havregryn i månader.

Inköpen för idag - nu är jag redo för ännu en termin på college i soliga och varma SB

Efter min heldag på stan blev klockan kvart över fem innan jag var klar. Lunchen bestod av ett äpple jag hade med mig så magen skrek och jag hade påsar i hundra. Tänkte därför ta bussen hem. Hade jag inte missat den med tio minuter och nästa går om 50 min, jo självklart. Det blev en banan och att traska. Trött, hungrig och med huvudvärk kom jag sedan äntligen hem. Det blev mat och sedan lösningen mot trötthet och huvudvärk – något sött, kaffe och en huvudvärkstablett. Jag köpte någon chokladtårtbit när jag var och handla. Jag måste säga att jag fick ner halva biten förvånar mig nästan för bilden talar för det. Däremot mådde jag sedan mycket bättre igen och den var grymt god. Andra halvan återstår tills imorgon.

Lösningen för huvudvärk och trötthet - stor kopp starkt kaffe med en choklad tårtbit

Förresten såg jag att Macy’s söker personal så det kan vara din lösning till ett arbetstillstånd i USA, mamma. Här är arbetslösheten mycket lägre än i Sverige även om den är högre nu. Det är så konstigt att höra folk i mitt lag klaga på att dom inte har hittat ett jobb efter att ha letat EN HEL vecka, dom tycker det är jätte länge. Då tänker man på de unga svenskar som letar i ett halvår innan dom får jobb i Sverige.

Jag gick i mina löparskor idag för jag tänkte gå in dom eller se hur dom är nu igen eftersom de inte riktigt har uppfyllt förväntningarna. Det gick helt okej under dagen men sen när jag längde steget på vägen hem kände jag av det jag känt innan fast i mindre utsträckning. Det är då inte strumporna som gör det, för idag hade jag en annan typ.