30 november - Last day of November and the last real Monday for the semester

Imorse gick jag upp tidigt, som vanligt, och fick först skrivit ut alla mina engelska essays och sedan mina COMM grejer innan min tutoring och lektion i ENVS. Lektion var helt okej eller mer som vanligt bara. Sedan hade jag Communication prov vilket var mycket svårare än väntat, vilket alla sa. De andra proven var ganska lätta men det här var svårt. Förhoppingsvis gjorde jag ändå ganska bra ifrån mig, och det kändes inte alls katastrof så jag är ändå ganska lugn eftersom jag har 99,5% i kursen än så länge. Vi fick reda på hur det gick på våra tal/föredrag vi hade förra veckan och jag fick fullt vilket var skönt.

Jag lämna in min engelska portfolio sedan och nu är jag nästan klar med den kursen. Vi ska bara skriva en take-home finals tills på torsdag vilket inte är svår alls. Snart kan jag pricka av att kursen är avklarad vilket kommer vara en lättnad. Allt som går att pricka av nu är en lättnad för det betyder att det börjar gå mot sitt slut och jag får kurserna avklarade.

Imorgon har jag matte prov och jag är så borta i den kursen eftersom jag inte pluggat någonting de senaste veckorna eller månaderna. Dessutom var inte min koncentration särskilt bra och jag fick inte in mycket i hjärnan kan jag säga. Jag försökte men något vidare gick det inte. Man kan ju undra hur det kommer gå imorgon.

29 november - K, I guess I'm over it

Imorse gick jag på en morgon promenad och benen ville inte gå, de vill springa. Det här två veckornas vila är svåra. Man vill bara sträcka ut steget. Det var en fin morgon i alla fall. Dessutom påverkar det hela mitt humör väldigt mycket att inte få den där kicken av att få ta ut sig. Däremot vet jag att jag kommer behöva de här två veckorna eftersom sedan börjar träningen inför våren som inte slutar förens i slutet av april. Jag kanske ska försöka ta mitt till gymmet i veckan och köra på maskinerna där för det är jag tillåten att göra.

Idag var jag Downtown för jag orkade bara inte vara hemma, samma miljö för länge gör mig tokig. Dessutom älskar jag State Street, finns det någon mysigare gata? Jag hittade världens sötaste kaffe förresten som är danskt. Jag vara inne där och testade några av deras saker och det var så gott. Däremot gick hag vidare ner till ett annat fik och satt där i solen hela eftermiddagen med en kaffe och pluggade. Det var riktigt varmt i solen. Förhoppningsvis ser jag inte vit ut som ett lik längre. Sedan gick jag till Ralph’s för att handla lite mat och jag fick en del handlat men seriöst hade jag ingen plan alls på vad jag handla så det ska bli kul att se vad jag kan koka ihop av det där tillsammans. Jag kommer inte att dö av hunger i alla fall, vilket är huvudsaken.

Btw, idag är det första advent. Det känns verkligen kontigt och snart åker jag hem! Lite mer än två veckor kvar!

Dessutom är imorgon sista dagen för att ansöka till alla UC och CSU, dvs. alla kommunala universitet här Kalifornien för hösten 2010. Jag ska inte söka, för att jag vet med stor sannolikhet att jag kommer komma in och då blir det bara ännu svårare att tacka nej. Det är inte riktigt rätt tillfälle att gå på ett kommunalt universitet i Kalifornien just nu för en out-of-state. De har höjt skolavgifterna med 40 % för våren för att ekonomin i staten är så dålig. Däremot är det i stort sätt billigare att gå på en privat skola här för min del, vilket är helt sjukt att det kan vara så. Jag har i och med idag i alla fall stängt en eller två dörrar för framtiden, med hänglås som aldrig kommer att gå att öppnas i stort sätt. Däremot var det ju bara en tidsfråga innan jag skulle få göra det och nu är den tiden här. Goodbye tanken om UCLA, UC Berkeley och UCSD. Det var helt enkelt inte meningen. Det finns något annat som är meningen för mig för hösten 2010 och framöver. Vem vet vad? Inte jag än i alla fall. over it!

28 november - Studying, Studying

Imorse gick jag först ut på en morgonpromenad uppe i parken och kollade på alla lyckliga surfare i vattnet. Det blåste ganska bra idag och det var stora vågor så surfarna var glada. Det var också kallar än vanligt, ner mot 15 grader och kall vind. Jag vet i Sverige hade ni hoppat av glädje för den värmen men här skulle jag vilja säga det är kallt. Sedan gick jag hem och åt frukost och pratade med mamma på Skype. Snart kommer jag hem! För er som inte vet exakt tid och dag: tisdagen den 15 december landar jag på Landvetter klockan 15:25. Det kommer gå så fort till dess, och det är så väldigt snart.

I övrigt idag har jag pluggat massvis idag för måndag är nog min värsta dag på hela terminen när det gäller inlämningar och prov. Dessutom har jag massa fler saker tills på tisdag, onsdag och torsdag också. Så det gäller bara hålla ut veckan ut och sedan plugga det sista inför de finals jag har veckan där på. Sen har jag jullov. Vad konstigt det låter, det känns inte alls som det snart är jul alls. Det ska bli kul att komma hem däremot och träffa alla och få vara hemma. Däremot är det en hel del som ska vara gjort innan dess.

27 november – OMG, I was shopping more than I could carry

Imorse vaknade jag mer utvilade efter mina tio välbehövliga timmars sömn. Så det blev alltså en shoppingtur med Sofia på State St. Det blev en hel del shopping men jag var värd det. Jag har kämpat på så bra den här terminen och har inte unnat mig mycket och knappt någonting i shoppingväg på hela terminen. Dessutom har jag redan börjar julshoppa julklappar. Det var Black Friday idag när alla är lediga och typ alla åker och shoppar och vilket är känt för att vara en stor readag. Jag kan inte säga att det var så mycket av det ena eller andra, varken mycket rea eller för mycket folk vilket var skönt. Jag fick köpt en kappa, ett par jeans och en topp på Forever21. Ett par jeans och en huvatröja på American Eagle och sen ett mineral-smink-kit från Sephora. Dessutom julklappar. Det var nästan mer shopping än vad jag kunde bära. Så till slut åkte jag hem med alla min shopping. Det var en riktigt bra shoppingdag måste jag säga. Det gjorde mig på bra humör och jag hade bra sällskap också.

26 november - It is Thanksgiving and I am exhausted

Imorse var tanken att vi skulle springa ett Thanksgiving lopp med Emilys pappa och mamma men nu kom dom aldrig ner till oss pga. att Emilys syster har svininfluensan. Vi skulle springa ändå var tanken men vi vaknade på morgon och Emily säger till mig att hon inte vill springa och jag hade noll lust heller för jag var helt slut. Så vi somna om, men en halvtimma senare kommer Leigh in i rummet; Tjejer vi måste åka nu. Vi protesterade men hon övertyga oss och vi tog en banan och vattenflaska i handen och åkte iväg eftersom loppet skulle börja 45 minuter senare men det tar 20 min att köra dit. Vi tänkte gå hela 4 mile (6,7km) som loppet var däremot när vi kom dit kände jag bara det är lika bra och springa och få det överstökat. Vi fick våra nummerlappar och det var typ 600 som sprang totalt och alla var så seriös och vi kändes oss helt missplacerade. Jag sprang däremot loppet, utan uppvärmning, har inte tränat på mer än 4 dagar, helt nyvaken med bara en banan och ett glas vatten i kroppen och helt slutkörd. Jag sprang däremot på och lät egentligen bara benen gå som vanligt. Saken med lopp och mig är ju bara det att jag inte kan ta det lugnt, benen går lika fort som alltid. Så jag klocka första milen (min uppvärmning i stort sätt) 6:40 och efter tre mile vilket i stort sätt är 5 km klocka jag på 20:55, vad hände där? Sedan kände jag att jag inte är van att springa 4 mile utan 3 mile är jag så van vid. Så sista milen kändes kan jag säga men jag vill bara ta sig i mål, vilket jag gjorde på 28:23. 28:23 snacka om att jag var förvånad. Den uppladdningen och sen springer jag 4 miles i 7min/mile tempo vilket är ett tempo jag inte ens har sprungit alla mina lopp den här säsongen om bara är 5 km. Jag mådde däremot väldigt dåligt efteråt. Det tog en halvtimma innan jag kände att jag mådde bättre. Jag fick då i mig lite vatten och banan och grejer vilket jag behövde. Det var däremot en väldigt fin dag, varmt och soligt och alla var väldigt thankful eftersom det är Thanksgiving. Jag han stretcha och allt innan tjejerna kom i mål. Jag måste säga jag gjorde riktigt bra ifrån mig ändå, och jag fick pris för jag var trea i min åldersgrupp vilket var fel åldersgrupp men jag hade kommit två om jag var i rätt åldersgrupp så det spela ingen större roll. Resultat.

Prisutdelning

Sedan åkte vi hem och jag mådde fortfarande inte särskilt bra och jag hade väldig huvudvärk och mådde allmän dåligt. Helt exhausted! Vi hade lite tid på oss i alla fall innan kvällens Thanksgiving dinner med Emilys släkt. Middagen var väldigt god och det var trevligt men jag var halvt där halvt borta speciellt i slutet. Det var kul att få uppleva en riktigt amerikansk Thanksgiving och få äta gott. Nu är vi tillbaka och jag ska nog bara gå och lägga mig för att få tillbaka lite färg i ansiktiet och energi överlag. Imorgon ska jag nog ner på State St. med Sofia och alla andra miljoner människor för det är Black Friday! Vilket är typ som annandag jul hemma. Massa resa och en miljon människor. Jag hoppas jag kan hantera det men jag vet att jag behöver sömn för att det ska gå.

25 november – Tanning on the beach

Imorse sov jag faktiskt längre än vanligt och gick inte på tutoring för det räcker om jag går nästa vecka bara för att få alla mina poäng. På lektionen fick vi extra credits för att vara där eftersom många inte kommer den här onsdagen varje år eftersom imorgon är det Thanksgiving och många vill vara hemma då. På Communication idag så hade de andra som inte hade föredrag sist det. Så jag satt bara där och var uttråkad. Senare gick jag och gjorde för-testet för Communication provet på måndag. Sedan gick jag hem och bytte saker och gick ner för att sola på stranden. 25 november och där ligger jag i bikini på stranden och solar.

Nu ikväll så är det alltså onsdag men ingen skola imorgon över huvudtaget så vi hade planer på att faktiskt gå till Sharkeez tror det eller ej. Men så blev det inte, vilket jag kan känna var skönt. Jag ville inte riktigt gå och alla har nästan lämnat stan nu eftersom de flesta åker hem för Thanksgiving. Dessutom är jag helt slut verkligen. Jag känner att det är väldigt tråkigt men jag har ingen energi alls just nu.

24 november - Sometimes I wonder

Imorse hade jag bara matte första timman av lektionen för vi fick quizet vi skulle göra som take-home istället. Jag åkte därför med tjejerna upp till Mesa och fick morgonkaffe vilket behövdes idag. Det blev sent igår och idag skulle jag göra en hel del. Jag skulle nämligen träffa min engelska lärare senare på dagen för att gå igenom mina essayers och bestämma vilka som jag skulle ha med i min portfolio. Jag hann gjort det innan jag väl gick dit och jag fick veta att mina essayers än så länge innan vi har börjat ändra i dom håller bäst nivå i klassen. Det var kul att höra men det är ändå en del att jobba på. Så senare idag har jag suttit med den första och börjat på den andra. Imorgon ska jag nog gå till en tutor och få hjälp med det sista tror jag och göra klart det mesta imorgon. Kan vara skönt om det blir klart så fort som möjligt i helgen eftersom jag har en miljon saker tills på måndag och tisdag och onsdag också tror jag faktiskt.

Inte så men jag vet inte om jag klarar den här negativa inställningen mera. Jag är glad att jag får en paus och får åka hem över julen för annars hade jag börjat fundera på mer drastiska åtgärder. Det hela gör en sjäv ju bara väldigt negativ och nere själv vilket inte behövs.

Imorgon är det vanlig onsdag och sedan är det Thanksgiving. Vi ska fira med Emilys släkt men hennes familj kommer inte ner för hennes syster är sämre nu igen och hade nog fått svininfluensan och fick åka tillbaka till sjukhuset idag igen efter en dag hemma. Jag hoppas hon blir bättre snart även om dom inte kommer.

23 november - Monday stress and movie night with the girls

På morgonen var jag först tvungen att skriva ut mina Communication uppgifter och presenationen för lektionen senare under dagen. Sedan gick jag på tutoring och sedan hade vi ENVS och quiz, vilket faktiskt gick riktigt bra vilket jag kunde behöva i den kursen. På Communcation skulle vi hålla föredrag och lämna in vår analys på ett kommunikations problem vi har. Jag trodde inte tiden var jätte viktigt men tydligen var den det, vilket gjorde allt väldigt stressigt när jag insåg att jag skulle bli avbruten om jag skulle ha med allt jag hade tänkt. Jag fick i alla fall gjort det och fick sagt det mesta vilket var en fördel, check avklarat! Skönt och det gick också helt okej vilket var skönt.

Nu var Cross Country säsongen alltså slut, slut för den här gången. Vi hade vårt sista möte och pratade mest allmänt om säsongen och framtiden. Track säsongen och sedan för de andra nästa Cross Country säsong. Jag vill också vara här då! Det kommer bli seriösare och det kommer satsas mer och jag vet hur bra jag hade blivit av det. Dessutom kommer en del av tjejerna lägga friidrottssäsongen till våren som uppbyggnadsträning till nästa höst Cross Country säsong, vilket jag inte kan göra. Tyvärr har man ju bara två säsonger per sport på College, sedan är det universitet eller inget tävlande alls. Nu ska vi ha två veckor hel ledigt från löpningen ”Inclusive Erika and Sarah” Ja coach, jag ska inte springa på de här två veckorna. Vi får däremot göra använda träningsmaskinerna och göra styrkeövningar men ingen löpning. Vi får se jag behöver fokusera på det sista i skolan nu också så jag får prioritera det först. Sedan om två veckor, den 7 januari så börjar vinterträningen för friidrottssäsongen under våren. Jag ser redan fram emot det!

Sedan spenderade jag några timmar med matten, både i mattelabbet och hemma innan jag välförtjänt hängde med tjejerna i laget och såg New Moon, den nya Twilight filmen, på bio. Den var faktiskt riktigt bra, jag gillade den, Rekommenderas.

Imorgon är en ny dag så jag borde sova nu.

22 november - Sunday back in the reality in SB and a hopeless feeling

Imorse fick jag pratat med mamma och pappa på Skype på morgonen. Hel morgonen i stort sätt. Det är alltid kul att prata med dom och jag längtar faktiskt till jag får åka hem över jul, men mest längtar jag tills allt det här plugget är över för den här terminen det har varit mycket och det börjar ta ut sin rätt.

Det var fint väder idag som vanligt och jag vill gå ut på långpromenad efter stranden och bara njuta och ta det lugnt men det var inte riktigt tillfälle för det idag. Jag hade hela mitt Communication projekt att göra klart och öva på. Imorgon ska jag ha föredrag och lämna in det skriftligt också och det är i stort sätt 20 % av mitt betyg så det spelar roll. Jag har nu fått det hela ganska klart i alla fall vilket är skönt men jag är lite nervös över föredraget men det går säkert okej hoppas jag.

Jag skulle träffa O idag men, ja men, han hade så mycket plugg så han fråga om vi inte kunde ses en annan dag. Visst jag fårsår honom helt och hållet, jag om någon förstår sådant men ändå. Vi har inte sett på över en vecka nu. Jag skulle ha kunnat hänga med tjejerna och sett på New Moon (den nya Twilight filmen) ikväll i stället då. Jag har pluggat istället, halvthalvt. Det finns ju alltid att göra om man säger så. Imorgon är det måndag och massa saker händer och inlämningar och föredrag och möten och hämta upp papper och massa sådant.

Dessutom en tråkig sak är att Emilys syster har blivit jätte sjuk så hon åkte in på sjukhus idag så det ser ut som hennes familj kanske inte kan åka ner hit på Thanksgiving. Så frågan är hur det Thanksgiving nu blir.

21 november - The big day: It is California State Championships 2009

Jag vaknade innan vi var tvungen att gå upp och även om det var himmelska sängar var det svårt att sova under natten. Vi fick ändå lagom med timmar så det var inget att oroa sig för. Vi fick egentligen inte gå ner och äta hotell frukosten men jag hade pratat med coach innan på kvällen och fått tillåtelse att äta där istället för jag ville ha min vanliga gröt. Sådana där tillfällen är det inte läge att äta sådant man inte är van vid. Vi kom senare iväg mot Woodwark Park där tävlingen gick. Idag hade min panik nervositet gått över till en mer positiv nervositet och benen kändes bra idag vilket var en enorm lättnad.

Det var kallt idag och vi hade en del tid innan uppvärmningen så vi hade på oss de mest vi hade med oss. Värdet var däremot fint och det skulle inte bli några större problem med kylan även om vi bara springer i linne och shorts. Däremot hade coach fixat vantar och långarmade tröjor till oss som vi kunde springa i om det hade varit kallare än vad det var. Uppvärmningen kändes sen bra och det gör så mycket och då kan jag tro på mig själv mera vilket är viktigt. Alla förberedelser hade gått bra och nu stod vi på startlinjen för sista loppet för säsongen. Det var 26 lag med, 200 tjejer så det var ett stort startfält. Startskottet kom lika överraskande fort för mig som för alla andra. De pratade väldigt otydligt innan och helt plötsligt skjut de bara. Starten var ganska hysterisk eftersom det var ett stort startfält som också var väldigt brett men inom 200 meter så smalnande bana av drastiskt så alla ville komma ut fort. Det gick däremot bra men den första halva kilometern gick fortfarande än den brukar för mg och många andra. Sedan började man komma in i ett bättre tempo och placering när det hela lugnat ner sig. Då insåg jag att jag inte hade fått igång min klockan som jag trodde så nu hade jag ingen tid att gå på. Det var en väldigt jobbig upptäckt mentalt eftersom jag alltid springer med klocka och efter min klocka även om jag visst springer på ansträngning också men tiden ger än bra hjälp när man inte riktigt vet om det går för fort eller långsamt under loppet. Alex kom ut några meter framför mig och det blev ca 10 meter mellan oss vilket höll sig i stort sätt hela första halvan av loppet. Efter första milen var jag som sagt 10 meter bakom Alex och Emelie var någonstans bakom mig men var visste jag inte alls. Framför Alex låg Erika bara 20 meter och jag var rädd att jag gått ut för tufft och vågade inte riktigt ta ikapp Alex men rädslan för att senare dö totalt. Däremot vet jag att jag kan springa med henne i vanliga fall så jag vet nu inte i efterhand riktigt vad jag vara orolig för. Däremot hade jag ju ingen koll på tiden vilket var frustrerande. Andra milen var där jag tappad. Det gick helt okej men jag gjorde det för bekvämt och tryckte inte tillräckligt. Sista milen däremot ökade jag och tryckte på mera. Alex låg fortfarande 15 meter framför och jag började inse att det skulle bli tufft att ta igen. Dessutom såg jag Seanie precis framför henne vilket oroade mig för det var inte i närheten av vilken tid hon ville få. Jag tryckte på det sista och kom i mål och klockan visade någonting runt 21:30. Det var en enorm besvikelse för målet var låga 21 och egentligen under 21 minuter. Det här var inte i närheten av vad jag ville. Dessutom var det en ganska flackbana så jag hade tillfället den här tävlingen att göra en bra tid. Alex och Seanie hade kommit in 10 sekunder innan mig och jag mötte en storgråtande Seanie slängande sig i armaran på mig säga Jag hade ett så dåligt lopp Sarah. Hon var så besiken på sig själv. Hon har ju varit skadad hela säsongen men för två år sen sprang hon banan en minut fortare och tjeje hon brukar springa med sprang på 18:45 ungefär. Jag börja också gråta för allt. Det var sista loppet och min tid var inte vad jag ville alls. Det var en sådan urladdning också, och känslomässigt tillfälle.

Efteråt kom coach fram till oss och berömde oss ändå även om vi inte hade presterat som vi hade kunnat och hoppats på. Dessutom kom en tränare fram till mig från Notre Dame de Nour University i San Fransisco området. Han tala om att han mer än gärna ville ha mig med i deras lag nästa år och att jag kan få stipendier för att springa med dom och även akademiska förhoppningsvis. Jag var ganska överrumplad och helt slut efter loppet. Han fråga mig en del frågor och berätta om skolan och gav mig information och tyckte jag skulle tänka på det. Problemet är att det är en dyr skola och även om jag får stipendier så räcker det långt ifrån till alla kostnader där. Efteråt kom min tränare fram till mig och sa att det är en riktigt bra tränare och nu efteråt så har jag fått reda på att han är en enormt bra löpare, han heter Jim Sorensen och är världsrekordhållare på 800m och 1500m och har amerikanskrekordet på milen som en master runner, dvs om man är över 40 år vilket han bara blev för några år sen. Deras XC lag spring i Division II med riktigt bra skolor däremot är inte NDNU rankat särskilt högt och har inga särskilt bra löpare just nu men de har bra resurser och har börjat satsa mer på laget nu. Jag ska kolla mer på skolan och nog höra av mig sen men pengar är ett problem när det gäller det.

Efter tävlingen togs massvis med kort av alla försälrar som var där och kolla och det var prisutdelning som vi faktiskt hade en person med på. Mark kom sjua totlat i hela killoppet vilket är väldigt imponerande. Han är en löpare utöver det vanliga och det är kul att han faktiskt är med i vårt lag. Sedan efter kom resultaten och, Jag hade kollat fel helt och hållet på min tid. Jag hade sett fel på en minut. Jag hade sprungit på 20:45!!!! 20:45, jag hade klarat mitt mål och äntligen kommit under 21 minuter! Jag trodde knappt dt var sant först men det var det, jag hade tydligen varit så trött när jag kom i mål att jag kollat fel på tiden. Dessutom bra jag förmodade att det var 21:30 när jag kom över mållinjen för det hade inte varit något toppen lopp för min del alls. Det var så skönt att få avsluta säsongen med en bra tid ändå även om loppet inte kändes perfekt men tiden var bra nog för mig att vara nöjd. Vem skulle kunna tro att jag skulle kunna springa så här fort, när jag för ett och ett halvt år sen sprang 5 km tre gånger i veckan och tyckte jag var bra och att det räckte gått och väl.

Till slut kom vi sedan tillbaka till vanen och packade in alla sakerna för att lämna det här State Championship bakom oss och Fresno för at återvända till Sana Barbara igen. Det var en känslomässig dag men helt klart värt det. Jag fick däremot väldigt huvudvärk på vägen hem när allt släppte. Bilresan hem tog fem timmar och vi han med det ena och det andra, bland annat se lite One Tree Hill på Seanies data vilket underhåll oss någon timme eller mer. Resan hem var däremot seg men till slut anlände vi igen i SB. På kvällen gjorde jag sen inte mycket mer än såg på Gossip Girl för jag var helt slut. Jag måste säga att ag är stolt över mig själv och vad jag har presterat på så kort tid. Jag kom till Santa Barbara förra hösten och började då springa seriöst och nu har jag sprungit State Championship på 20:45, 5km. Ibland får man påminna sig själv om det.

Fullständigt resultat hittar du här: http://www.directathletics.com/results/xc/2507.html

20 november – Road-trip to Fresno and the rain remind me of Sweden

Vi kom iväg till slut vid halv nio på morgonen och började vår road-trip mot Fresno. Vi hade en fem timmars bilresa framför oss vilket kändes halvkul. Vi stoppade på vägen några gånger och tog ett stopp i Bakersfield för lunch. Hel bilresan gick ändå helt okej. Jag sov lite, läste lite och allt annat man kan underhålla sig med i en van. Vi kom fram till ett Fresno som faktiskt var överraskade fint. Så himla höstigt och det var precis som höstdagar hemma i Sverige. Både jag och Emelie blev helt nostalgiska, jag insåg att jag faktiskt saknade att se röda-gula-gröna träd en höstdag i Göteborg. Vi kom fram till parken där vi skulle springa dagen därpå för att gå igenom banan och få ett sita träningspass avklarat. Det var en jätte fin park och allt lukta och såg ut om en park i Sverige en fin höstdag. Det är sådant man aldrig riktigt kan se i Santa Barbara. Här har vi aldrig riktigt höst och årstider. Det är mer sommar hela tiden och sedan blir det bara kallt ett tag där under vintern. Träningspasset gick så där, för bene var ganska sega efter bilresan framförallt vilket gjorde mig ganska orolig för tävlingen.

Efter genomgången av banan åkte vi till vårt hotell. Vilket hotell, ingen ville lämna hotellet överhuvudtaget. Det var jätte fint och jag dela rum med Alex och Emelie men jag fick en helt egen queen-bed. Hur underbart som helst. Det låg däremot en bit ifrån banan men det var helt okej. Senare på kvällen åkte vi och åt på California Pizza Kitchen med Ventura College tjej- och killaget. Det var jätte gott. Sedan km vi tillbaka till hotellet och hade vårt möte ifrån morgonendagen. Då kom nervositeten som jag inte känt på hela tiden. Det blev nästan panik nervös istället för positivt nervös. Vi gick igenom viktiga detaljer på banan och saker vi borde tänka på. En än gång insåg jag att det här är mitt sista Cross Country lopp för SBCC och jag vill verkligen göra det bästa jag kan det sista. Vi skulle egentligen göra T-shirtar senare men det blev så pass sent så vi gick jag la och istället och låg och titta på TV. Underbart kan jag säga. För vi var tvungna att vara laddad för morgondagen, den sista dagen för säsongen. Vi somna tidigt vilket var skönt och behövligt.

19 november - Thursday essay, and get prepared for Saturday and California State Championship

Imorse hade jag matte och sedan hade jag min engelska essay. Den gick ganska bra faktiskt. Jag fick ner ganska bra argument och den blev nog tillräckligt lång vilket var bra. Sedan skulle vi få tillbaka våra två sista essays vi har lämnat in men läraren är ju ”¤¤#&% han hade inte hunnit med den sista så vi fick bara nummer tre tillbaka. Hur tror han att vi ska hinna fixa alla om vi inte får tillbaka dom. Jag ska hämta upp min sista på måndag. Den tredje gick helt okej men det behövs en del ändringar på den till min portfolio. Jag som trodde att engelskan skulle bli lätt men det är den kursen jag är mest orolig för just nu. Läraren gör inte det hela lättare heller.

Idag hade vi alltså vårt möte inför helgen och State. Nu börjar det kännas mer verkligt. Vi började gå igenom det praktiska inför helgen. Vi ska alltså ändå upp till Fresno, minst 5 timmar bilresa och vi passerar underbara Bakersfield på vägen. Så mycket som jag har saknat den staden. Vi kommer dit upp på fredag eftermiddag och åker direkt till bana och springer den och går igenom den inför tävlingen på lördag. Sedan ska vi bo på ett hotell en bit därifrån. (http://hamptoninn.hilton.com/en/hp/hotels/index.jhtml?ctyhocn=FATCLHX )Det tråkiga är att vi springer så tidigt på lördag morgon att vi inte kan njuta alls av att bo på hotell eller hotell frukost vilket är det bästa. Sedan springer vi alltså California State Championship på lördag morgon klockan 10.00 PST.

The fantastic five is heading to Fresno tomorrow morning for California State Championship

Jag insåg idag att det kanske är mitt sista Cross Country lopp ever! I alla fall mitt sista på SBCC så långt kan jag säga. Jag har ju friidrotten under våren men inget mer cross country här för min del efter helgen. Vi hade ett lugnt pass efter mötet och väl hemma igenom packade jag om jag fick spenderat en timma i Communication labbet med min uppgift som ska redovisas muntligt och skriftlig på måndag. Nu har jag fått ihop alla mina timmar jag måste ha där för terminen. Dessutom fick jag en del jobb gjort.

Nu ikväll har jag bara varit hemma och packat. Jag hatar packa så långt kan jag säga och speciellt när man inte riktigt vet vad det ska bli för väder och vad man borde förvänta sig av det hela. Det ska troligen regna imorgon, för ovanlighetens skull här i Santa Barbara men också i Fresno vilket är mindre ovanligt så här års där uppe däremot. Dessutom är det kallar där uppe så coach har till och med fixat tröjor och vantar till oss för helgen. Så kallt är det däremot inte men för Santa Barbara mått mätt, visst. Jag har däremot fått packat klart tror jag nu och ska gå och lägga mig så jag orkar upp vid sju imorgon. På lördag ska jag göra allt jag kan för att göra mitt bästa och ha kul och njuta av mitt sista lopp för säsongen och kanske mitt sista Cross Country lopp för alltid. Önska mig lycka till så hörs vi efter helgen! Om du inte hör något från mig i helgen och vill veta hur det gick, kolla in http://www.directathletic.com/ och under resultat senare på lördag eftermiddag min tid så kan du nog se resultaten.

18 november - It is starts to go towards the end of the semester and new plans need to be done

Imorse hade jag först tutoring och fick mina extra credits som vanligt. Vi gjorde däremot ingenting vettigt och jag satt och gjorde annat. Ganska okej. Sedan hade vi lektion och vi går faktiskt igenom det ”roligaste” i hela kursen nu vilket är en liten lättand även om jag som vanligt ändå bara halvlyssnar. Det handlar om klimat och global uppvärmning och annat. På Communication idag så lämna vi in får andra labb vilket jag fick fullt på som med den första. Nu börjar det dra ihop sig i den kursen, och alla andra kurser för den delen också, och på måndag ska jag hålla ett litet föredrag och lämna in nya saker vilket jag hoppas jag kan hinna med och göra mycket på imorgon eftersom vi åket till Fresno tidigt på fredag morgon och inte är hemma förens lördag kväll igen.

Idag var sista halv-hårda passet för säsongen och sista ice-bath med Alex och Erika. Lite tråkigt men på något sätt ganska skönt. Det har varit en lång säsong som började redan i juni egentligen. Jag är ännu inte taggad eller nevös inför lördag men jag hoppas det kommer imorgon när vi har möte och börjar prata mer om det. Jag har däremot som mål att springa låga 21 minuter och helst, helst under 21 minuter. Vi får se, eftersom jag inte vet hur banan går eller hur jag kommer känna mig men jag ska göra mitt bästa. Jag har däremot inga högre förhoppningar på att vi ska göra några större insatser som lag faktiskt eftersom Seanie är skadad fortfarande och Emelie har precis kommit tillbaka för en veckas sjukdom och det är en kontigt ”vi är nöjda med den här säsongen” känsla och stämning i laget och över lag. Jag ska däremot göra allt för att göra mitt bästa lopp för säsongen. Den enda som kan stoppa det är jag själv.

Nu ikväll har jag skrivit en hel del inför min engelska essay imorgon och planerat upp den så jag vet vad jag ska skriva om innan jag kommer dit. Däremot tog det mig ganska många timmar innan jag väl fick tummen ur och göra något. Jag börjar känna att det börjar gå mot sitt slut för jag är trött nu och det är mycket. Men det är inte långt kvar och jag klarar det och allt som ska vara gjort. Jag har dessutom kommit en liten bit längre på vägen med att komma på vilka kurser jag ska läsa nästa termin. Helt klart ska jag läsa friidrott och engelska. Sedan ska jag antingen läsa Intercultural Communication som handlar om hur man kommunicerar i olika kultur vilket jag tycker verkar ganska intressant eller så ska jag nog läsa Global Studies. Dessutom ska jag läsa Statistik eller fortsättningskursen på den matten jag redan läser. Det blir nog ingen politik för den kursen har jag hört är ganska tuff och handlar endast om amerikansk politik. Så jag kommer nog läsa friidrotten och tre till kurser och inte fem till kurser som den här terminen. På tal om kurser, framtid och annat så har jag fått ganska bra besked skolmässigt från HPU, universitet på Hawaii. Jag slipper läsa den engelska kursen jag borde läsa för att gå på universiteten här och dessutom tillgodoräknar dom hela min AA-degree som General Education där och dessutom har jag nog redan avklarat vissa kurser i min major också förhoppningsvis. Däremot har jag inte hört något från tränare där vilket jag hoppas jag får snart. Det hela verkar vara mer än väl genomförbart om jag vill byta ett paradis mot ett annat vill säga.

Imorgon ska mycket saker göras så jag borde gå och lägga mig så jag är på topp imorgon!

17 november - Confused and lost

Imorse hade vi matte och fick tillbaka test och inlämningar vilket gick helt okej. Det börjar däremot bli ganska svårare nu i matten. På engelskan idag hade vi en av de få lektionerna som är kvar och gick igenom saker inför vår in-class essay på torsdag. Dessutom fick vi tillbaka en till av vår essays som gick förvånansvärt ganska bra.

Imorgon får jag börjar registrera mig för kurser inför våren och jag borde göra det imorgon också för det blir fullt så fort i alla klasserna. Däremot vet jag inte alls vad för kurser jag ska läsa. Det enda jag vet att jag måste läsa för min AA-degree här är en engelska kurs och en till valfri kurs inom politik, historia eller samhällskunskap i stort sätt vilket jag funderar på att antingen välja Global Studies, American Politics, Sociology, eller något liknande. Dessutom ska jag springa så klart. Jag försöker bli klok på vad jag ska göra nästa höst för det är ganska avgörande för vilka kurser jag ska välja. Jag tror jag ska läsa välja och läsa statistik också för det kan nog vara en bra kurs att läsa och dessutom kan jag nog tillgodoräkna mig den på en hel del skolor. Däremot vet jag inte hur jag ska göra med matten om jag ska läsa fortsättningskurser på den matten jag läser nu eller inte. Dessutom vet jag inte hur mycket kurser jag ska ta heller. Min hjärna snurrar runt och jag är väldigt förvirrad just nu.

16 november - Monday again

Så var det alltså måndag igen. Det var en sol idag i alla fall vilket var skönt. Jag fick tillbaka mitt ENVS prov, vilket jag fick 89 % på vilket var okej. Ett svagt A i den kursen på det betyget men det jag hade verkligen fåt fel på alla frågor jag var osäker på. Jag hade inte fått mycket tur med mig men det var ett A i alla fall. På Communication lämna in vår första lab och det gick helt okej på den som det verkar som. Nästa lab ska in på onsdag men jag har faktiskt redan hunnit klart med den idag vilket är skönt. På träningen idag hade vi ett tuffare banpass. Det gick helt okej och benen kändes bra vilket är skönt eftersom vi har State Championship på lördag! LÖRDAG! Jag vet det är snart och jag kan knappt förstå att vi faktiskt ska dit. Det känns som säsongen redan är över i stort sätt, det är en känsla som ligger i luften. Jag är varken taggad, nervös, laddad, eller något åt det hållet. Det var en sådan urladdning inför förra tävlingen men det är nu vi ska vara som bäst. Jag hoppas jag blir lite mer laddad under veckan. Det är mycket för mig i övrigt nu också vilket tar bort fokuset på träningen och tävlingen men det kan ju vara bra och dåligt. Vi får se. Nu ikväll har jag varit så kallt. Det blir så kallt i vår lägenhet senare på dagen. Nu är det bara tio grader ute och fuktigt kallt. Man känner att det snart börjar gå mot december. Förresten om en månad är jag hemma i Sverige. Ska bli kul och skönt men det är mycket som ska göras innan dess. Nu ska jag sova snart för det behöver jag.

15 november - Tanning during the day and freezing during the night

Idag började dagen med en promenad i solen. Det var riktigt fint väder idag, 22 grader och sol. Så under dagen kunde jag ligga och sola utanför oss och plugga. Det är i mitten av november och man kan vara ute och sola i bikini då inser man hur glad man ska vara.

Nu ikväll är det däremot jätte kallat och det är svårt att föreställa sig att man faktiskt solade innan idag. Jag och Leigh åkte ut till Emily hos henne Oma och jag fick tvättat bland annat. Mer än så hände inte idag.

14 November - Noone is going to be able to replace her!

Old, old, times

Först på morgonen fick jag pratat med mamma och pappa på Skype. Höjdpunkten för idag var att jag träffa en person som jag har saknar mycket den här terminen, AMBER! Hon kom upp från San Diego där hon nu går i skolan och är här för helgen. Jag hade nästan glömt vilken bra kompis hon är och hur tomt Santa Barbara faktiskt är utan henne och speciellt XC och friidrotten. Noone is going to be able to replace Amber, noone! Vi träffades nere vid banan och skulle springa tillsammans som det brukade vara. Fabian kom också och sprang med oss utefter stranden och ut på piren och genom baseball parken, som gamla tider. Med mina två första riktigt amerikanska kompisar jag skaffade mig här i USA. Jag och Amber hade mycket att prata om, om allt som hänt det senaste halvåret. Hon går ju som sagt i på UCSD och trivs men det är mycket plugg och hon saknar SB lika mycket som SB saknar henne. Amber har däremot inte sprungit någonting sen hon flytta så det var inget tempo att skryta med men det gjorde mig absolut ingenting. Sedan åkte vi ner Downtown och hon fick köpt nya löparskor och sedan gick vi State St upp och var inne på Forever 21 och hälsa på Fabian igen när han jobba eftersom han hade lämnat oss tidigare för att gå och jobba. Vi hann igenom en del andra affärer också och jag insåg vad jag vill shoppa! Vi gick omkring på State St tills hon skulle ha middag med sin bror och jag gick hemåt igen. Jag saknar Amber och det var väldigt kul att få träffa henne! Jag ska försöka planera in att någon gång försöka åka ner och hälsa på henne i San Diego, det hade varit så kul. Jag insåg idag hur mycket människor som kommer och går i ens liv just nu. Det ena året är helt olikt det andra för alla far och flyg här och var. På något sätt kul men också frustrerande för när man känner någon så försvinner dom.

Old pictures bring up so many old memories and feelings...

I övrigt idag var det inte särskilt kul eller spännande. Jag har en inlämning i Communication på måndag som jag inte hade börjat på så när jag kom hem var jag tvungen att börja i alla fall och jag har fått gjort en hel del. Jag kanske skulle festat med Amber och Fabian men då hade det varit IV som gällde och det blev inte av bara. Jag ville gå på footballsmatchen ikväll eftersom det var den sista men det blev inte så för det var inte riktigt någon annan som ville med på det. Det var sista matchen däremot så nu kommer dom inte ens träna mera. Det blev en lugn kväll med lite Gossip Girl och plugg men jag behövde få det gjort också. Imorgon får vi se vad som händer, jag hoppas fortfarande på en inbjudan till poolparty imorgon vilket jag verkligen känner jag borde bli bjuden på men jag tvivlar tyvärr. Annars ska jag nog åka ut till Emily hos hennes Oma och få tvättat och så. Vi får se vad dagen kommer bjuda på.

13 november – Kind of a bummer to Friday night

Förlåt men vissa är så blåsta och andra är bara så dumma. Jag hade min PD kurs imorse och min första mening sammanfattar det mesta. Dessutom har vi rast hela tiden i den kursen för många kan inte koncentrerar sig mer än en halvtimma. För min del är kursen fruktansvärt meningslös vilket läraren också vet så idag när jag sa att jag kommer missa nästa fredag sa han; Jo men vi alla vet att jag egentligen inte kan lära dig något mer för du är redan successful student. På tränigen idag hade vi en 3 km timetrail vilket gick så där kan jag säga. Jag och Alex fick ingen bra tid alls vilket inte kändes allt för bra.

Senare ikväll kom först Sofia över hit för hon skulle med oss på festen på kvällen. Det var kul att träffa henne. Festen var däremot inte överdrivet kul. Även om vi hade ok kul. Vi kom dit vid elva och många hade börjat festa väldigt tidigt så det gjorde att vi kom lite kontigt tid. Kind of a bummer!

12 november - I’m going to be the prettiest girl on Friday!

Först skulle jag ha matte quiz, vilket jag hade men läraren var inte där utan det var en vikarie. Han var så irriterande för han gick fram och tillbaka hela tiden. Quizet gick bra däremot, eller helt okej. Vi fick gå tidigare eftersom vår lärare inte var där så jag kom hem en halvtimma tidigare och kollade mailen och engelskan var inställd! Kunde inte bli bättre. Så jag fick lite plugg gjort på min fira tid innan träningen. Träningen var okej, inget märkvärdigt alls.

Efter träningen gick jag snabbt hem för jag ville ner på stan så fort som möjligt för att hitta en ny klänning till på fredag. Jag hittade en klänning, en blå jätte fin på Forever 21 så; I’m going to be the prettiest girl on Friday! Dessutom fick jag köpt smink och annat som jag behövde. Dessutom hittade jag två snygga tröjor på American Eagles. För en gång skull hittade jag allt jag behövde. På kvällen kom O över och vi kolla film. Äntligen fick jag se The Hangover, den var bra faktiskt.

11 november - Veterans Day

Idag var alltså holiday, Veterans Day. Så vi hade träning redan klockan nio. Det var ett tufft pass efter uppvärmningen hade vi 15 min race-pace vilket gick väldigt tungt och inte särskilt bra. Jag och Alex försökte hålla uppe tempot men kom knappt i närheten men ingen av oss kunde få våra ben att gå fortfarande. Sedan hade vi fyra snabba 400 meters. Benen var döda och jag trodde knappt jag skulle kunna ta mig runt fyra varv ens. Förvånansvärt så gick de faktiskt riktigt bra och vi klockade in fortfarande än vad vi behövde varje gång. Sista gick på 80 sekunder vilket var bra efter hela det tunga passet i benen och med träningsvärk redan innan det ens starta.

Sedan gick jag hem och duscha, åt lunch och med världens huvudvärk (igen). Den går inte över alls och det är väldigt jobbigt. Kaffe blev det och något sött som Leigh kom hem med som ur var. Det gjorde de lite bättre. Sedan sov jag en stund för jag var så trött och gjorde mest ingenting. Eller jag försökte göra något vettigt men lyckades inte så bra, vilket har blivit ganska vanligt på det senaste.

Ikväll skulle jag träffa O men ibland är jag så trött på att jag är den enda som föreslår saker och lägger energi i det hela. Visst vill han alltid göra saker om jag föreslår, om jag bestämmer, om jag hör av mig. Det är så frustrerande. Han hängde i alla fall med mig och Leigh på bio ikväll för jag hade lovat henne för jag orkade inte sitta här och vänta. Filmen var okej men gick inte till världshistorien direkt.

Jag längtar till helgen! Det kändes som att det var fredag idag eftersom vi var lediga men det är bara onsdag och jag har två skoldagar kvar den här veckan vilket inte alls känns lockade eller kul på något sätt. Jag vill bara att det ska vara fredag klockan fem för då är veckan i stort sätt över. På fredag ska vi på Birthday Party i Montecito hos honom som turnerar med Lady Gaga och på lördag ska jag träffa Amber som kommer från San Diego upp hit över helgen. I övrigt får vi se vad det blir. Jag ska väl försöka ge saker och ting en sista eller en av de sista chanserna också. Vi får se. Imorgon är det matte quiz klockan åtta på morgonen och mitt mål är att komma upp och dit i tid. Ett bra första mål för dagen.

10 november - I saw dolphins today!

Idag gjorde jag det igen, stängde av alarmet i sömnen. Jag måste göra något åt det där. Så jag vaknade klockan åtta nr lektionen började. Jag gjorde mig i ordning snabbt och kom en halvtimma sent bara. Det är bara ett väldigt jobbigt uppvaknade. Jag fick lämnat in mina uppgifter i alla fall. Sedan hade vi engelska och skrev en in-class essay vilket gick okej. Vi har vår riktiga in-class essay nästa vecka som vi får betyg på.

På träningen idag hade vi en timmas löpning så vi tog oss bort till Butterfly beach. Precis när vi skulle vända så såg vi DELFINER! Många var dom, säkert tio, och så nära stranden. Jag har aldrig sett dom på riktigt på så nära håll. Vi stod där och kollade på dom hoppa upp och ner i vattnet. Så fria! Det var det bästa med löprundan för mina ben var enormt trötta och jag hade verkligen träningsvärk. Imorgon har vi träning klockan nio, ett tufft pass, eftersom det är helgdag imorgon.

9 november - Migrän inte allt för passande

Imorse hade jag prov i ENVS, vilket var svårare och mer förvirrade än jag trodde. Det första var väldigt rakt fram men det här hade hon bytt ut begrepp och annat onödigt så jag inte förstod. Jag tror ändå jag gjorde okej ifrån mig. Sedan på Communication insåg jag hur mycket plugg jag har i den kursen att göra det närmaste. Det här projektet kommer ta tid och jag fick halv panik över allt annat som jag också vet jag måste göra. Vi hade egen träning idag i alla fall så det tog inte så lång tid. Efteråt tog jag en dusch och då började jag tappa seendet och med den huvudvärken jag hade haft hela dagen visste jag ganska säkert vad det var. Migrän. Vilket inte var särskilt passande en dag som den här. Jag tog tablett oh sov i en och en halv timma och var levande då i alla fall. Fick sms av Alex om fråga om friidrotts mötet, just det. Jag fick skynda mig iväg till det. Vi fyllde i papper och liknande och fick lite info. Jag kan däremot inte säga att jag mådde särskilt bra alls. Dessutom fick jag veta idag att vi inte alls behöver vara här två veckor innan skolan börjar för träning, utan träningen börjar när skolan börjar. Så jag kan vara hemma längre under jullovet nu om jag vill men jag har ju redan flygbiljett klar så jag vet inte hur jag ska göra nu. Sedan kom jag hem och var tvungen att göra engelskan för dagen därpå vilket inte var det roligaste direkt.

8 november - Välbehövligt miljöombyte

Igår kväll blev en lugn kväll för en ovanlighetsens skull en lördagkväll och det var första lördagen på fem veckor sen jag inte träffa O. Ganska konstigt faktiskt. Jag kom upp tidigt i alla fall och fick skickat iväg ett ton med mail till olika skolor och tränare vilket var bra. Sedan fortsatte dagen med en del plugg, har prov imorgon.

Jag åkte däremot upp till Starbucks och fick en välbehövlig, inte vet jag om välförtjänt men ändå, paus med en kaffe med Sofia. Det var verkligen behövligt! Miljöombyte och personbyte! Sen blev jag upphämtad av Emily och Oma för hon kom över till oss idag för pizza night. Det var gott.

O skulle kommit över sen efteråt men jag och Leigh åkte upp till Crazys och då hann han hem innan vi kom tillbaka och jag missa honom precis. Jag hade kunnat komma upp till honom men jag behövde verkligen plugga och jag kände jag inte ville utnyttja Emily eller Leigh mer för idag. Däremot ska vi nog ses på onsdag eftersom vi är lediga då! Det är ännu en helgdag av alla som finns här. Jag klagar däremot inte! Imorgon är det prov och grejer i ENVS så jag borde plugga det sista till det nu. 5 veckor kvar!

7 november - Less than six weeks left

Imorse fick jag pratat med mamma, pappa och Tobias på Skype ett väldigt bra tag. Däremot gav det väldigt mycket. Jag har börjat få mer klartecken på vad jag ska göra och borde göra framöver och vad som är genomför bart. Nu gäller det bara kolla upp allt som behöver kollas upp. Det finns mycket möjligheter! Jag kom dessutom på att om 5 veckor och tre dagar är jag hemma i Sverige och Göteborg igen. Det känns konstigt men ska också bli skönt på något sätt. Innan dess är det däremot mycket som ska fixas och göras.

Sedan gick jag ut på ett långpass på en timma. Höfterna gjorde ganska ont idag efter gårdagens lopp eftersom de lätta skorna inte ger så mycket stöd i nedförsbackarna direkt. Jag gjorde det i alla fall och det gick helt okej.

Sedan var jag och Leigh uppe och handlade mat, jag lagde mat senare och pluggade lite. Nu måste jag ta ikapp allt jag har lagt åt sidan för igår. Erika sa det igår, nej nu måste jag ta tag i saker som jag skjutit upp tills efter det här loppet.

6 november - Today was one of the happiest days in my life

Jag gick upp vid halv fem imorse, halv fem, fatta hur tidigt det är. Halv sex var jag i alla fall nere vid skolan och hoppade in i vanen och vi begav oss iväg mot LA och Mt. Sac. College för Southern California Championship. Jag sov lite halvt och vila hela vägen dit. Det tog i stort sätt nästan tre timmar att ta sig dit, eftersom LA trafik är LA trafik. Vi kom i alla fall fram och var där i tid så vi kunde gå hela banan innan. Nästan alla hade sprungit bana innan under high school eftersom det här är en av de kändaste banorna i hela Kalifornien. Alex hade bana som hemma bana under den tiden också. Det är en väldigt backig bana, både uppfor och nedför. Det var tre stora backar, första var en slingrande uppförsbacke i 400 meter som var väldigt brant på många ställen. Sedan nedför i en halv mile ungefär och sedan upp för nästa backe var så brant att en av Erikas kompisar en gång kröp upp för den för den lutar så brant och är typ 200 meter lång. Sedan gick det nedför igen tills sista backen som inte var lika brant men brant jämfört med vanliga backar i 400 meter. Sedan var det sista biten bara nedför och plant. Jag kände mig väldigt redo för tävlingen innan men väldigt nervös. Bene kändes helt okej och träningen som varit nu i ett halvår har allt byggt på det här loppet och jag kände att det var en bra dag. Vi värmde upp och allt kändes fortfarande bra. Det var totalt ungefär 200 tjejer som skulle springa vilket var väldigt många och banan var inte särskilt bred.

Startskottet gick och jag höll på att ramla bara efter två meter. Det är så intense och trångt i början och tjejen bredvid mig tryckte till mig rejält. Som tur var ramla jag inte för det hade inte varit ett så kul lopp då. Jag hade bestämt mig sedan innan att hänga på Alex eftersom hon kunde bana utan och innan. Vi sprang första milen ganska jämsides och det var tråkigt och svårt att ta sig fram. Det gick ändå ganska bra. Vi öppna förta milen på 6.30 som planerat vilket kändes skönt och benen kändes helt okej. Det var ett bra öppningstempo helt klart men inte för fort eller fr långsamt. Sedan började första backen, i 400 meter slingrande uppför. Taktiken var att bara ta sig upp i stort sätt. En del har ingen som helst fart i backarna så det var såvrt att ta sig fram men vi gjorde det gnaska bra måste jag säga. Sedan nedför gick bra och bättre än jag trodde. Det var de jag var mest ororlig för eftersom man måste släppa på helt och bara låta benen gå vilket är svårare än man tror. Det gick däremot bra och jag gick framför Alex som efter loppet var orolig att hon skulle tappa mig totlat där men det gjorde hon inte. Nästa backe var den brantaste som gick spikrakt uppför men jag tog mig över och klarade det gnaksa bra. Nedför sedan igen gick helt okej och jag tryckte på så mycket som möjligt. Sista milen var det jag och Alex och vi tryckte på bra och sedan sista backen uppför gick bra. Jag är bra på uppförsbackar och tryckte sista. På nedförsbacken var jag trott däremot och kunde inte släppa benen helt vilket jag tappa en del på. Alex kunde sträcka ut mer och gick om. Jag försökte hålla ryggpå henne och det gick hyfsat men jag tappa för mycket. Benen kändes däremot hyfsade och jag dog inte alls under loppet totalt. Jag gick om två tjejer de sista tre meterna och gick i mål på 20.28! Slut men otroligt glad! Jag hade kommit ner på en tid jag inte alls trodde jag skulle klara. Visst banan var 3 miles och inte 5 km så den var i stort sätt 200 meter kortare men ändå. Alex kom in 7 sekunder innan mig men jag är ändå nöjd. Jag och Alex gör ett så bra team! Dessutom har hon sprunigt den här banan 100 gånger och tränat på den under fyra år och jag sprang den för första gången idag så jag måste säga jag gjorde bra ifrån mig. Seanie hade gått i mål en minut innan mig, men bara en minut på ett nytt PR för henne på den banan. Hennes knän och ben höll och vi fick 5 över mållinjen helskinande! Erika sprang på 19:46 och Emelie kom in en minut efter mig. Alla var väldigt glada efteråt och coach med. Han trodde att det här skulle räcka till State. Alla hade gjort allt och nu var det bara att vänta. Vi kollade på killarnas lopp medans vi vänta men dom gjorde inte sitt bästa lopp under säsongen någon av dom och det var oroväckande om det skulle räcka. Efteråt vänta vi på killarna att gå i mål och vårat reslutat hade kommit upp så jag gick dit för att se. ÅTTA vi var ÅTTA! Jag trodde knappt det var sant. 28 lag var med och de 14 första var garanterade att gå vidare och troligen skulle även två till lag få gå vidare och vi var åtta! Åttonde bästa laget i hela södra Kalifornien och kvalificerade till State! Jag sprang bort och mötte Emelie och berätta och sedan vidare ner och där mötte jag Alex, Erika och Seanie springande mot mig som redan fått reda på det av coach. Det var ett så lyckligt och underbart tillfälle. Vi alla var så glada! Vi ska till State Championship om två helger! Vi är så värda det här och det var ett utav de lyckligaste tillfällena på länge kan jag säga. Underbart! Sedan hade jag samma löjliga leende på läpparna hela dagen fasten jag var väldigt trött och urladdad. Killarna gick däremot inte vidare eftersom dom blev 20/28 lag vilket var synd. Två killar kvalificerade sig individuellt däremot. Jag slutade totalt på en 70 plats av 185 tävlade och på en tid 20.28 för den tuffa 3 miles bana, vilket jag var väldigt nöjd med. Dessutom hade jag lätt kvalificerat mig individuellt om vi inte hade gått i mål med 5 tjejer eftersom sista individuella tiden var 20:56.

Five wonderful girls form SBCC are going to Fresno in two weeks for State Championship!

På hemvägen stanna vi för att äta och efter det dog jag totalt. Det hela var en sådan urladdning och jag fick världens huvudvärk. Det blev huvudvärktablett och sömn för tretimmars bildfärden tillbaka till Santa Barbara. Väl hemma gick jag och la mig med världens huvudvärk och sov till halv sju på kvällen. Resten av kvällen gjorde jag inte mycket för jag var verkligen helt slut men lycklig. Vi ska åka till State Championship i Fresno om två veckor! Det kunde knappt bli en bättre dag med mitt underbara lag!

För reslutat från tävlingen; http://events.mtsac.edu/info/09socalxc/09results.pdf

5 december - The day before the big day

Imorse gick jag upp vid sex för en löprunda och jag hade ändå fått åtta och en halv timmas sömn eftersom jag somna så tidigt igår. Jag var verkligen het död igår och behövde de timmarna. Det var faktiskt ljust ute imorse jämfört med andra gånger jag varit ute vid den tiden, pga. av att vi ställt om tiden. Benen kändes mycket bättre idag vilket var en sådan skön känsla. Senare under dagen kändes de ännu bättre vilket känns så bra. Nu behöver jag inte oroa mig allt för mycket över det. Jag känner mig så redo för imorgon. Vi hade möte idag och jag blev så nervös. Det här är det loppet vi har tränat för hela säsongen, och hela sommaren. Vi ska till State! Jag ska ge allt imorgon. Banan är tuff, tre väldigt branta backar men mycket nerför också vilket jag är nästa mer orolig för, för jag måste verkligen släppa allt där och bara låta benen gå vilket inte är min starkaste sida. Jag ska göra mitt bästa. Alex har sprungit bana en miljon gånger och jag vet att jag kan springa med henne så vi pratade om det och hon ska i stort sätt leda och jag ska inte släppa henne i ryggen. Hon vill komma ner på en tid mot 20:30. Jag är nöjd om jag är under 21 minuter men jag ska ge allt för att hänga på Alex imorgon. Vi kan göra det tillsammans det vet jag. Dessutom tror coach att en tid på 20:30 nog ganska säkert kvalificeras till State individuellt om vi inte får fem tjejer över mållinjen och kan kvalificera oss som ett lag. Däremot tror jag att vi gör det imorgon, ingen av oss vill inte komma i mål eller göra dåligt ifrån sig imorgon. Vi är alla för tävlingsinriktade för det.

På matten idag fick vi utskällning som vanligt för ingen gör läxorna. Visst jag gör det inte men jag har ändå bästa resultat i klassen och fattar det så varför ska jag då göra det? Visst nu börjar det bli ganska svårt så jag borde gör det men hittills har jag klarat det väldigt bra ändå. De andra som ligger på gränsen till underkänt borde kanske göra det mer än jag om man säger så. Engelskan var okej men som vanligt inte min favorit alls.

Nu ska jag snart iväg upp till Alex för pizza kväll med laget. Däremot ska jag inte äta pizza för det kommer inte bli bra imorgon då, det blir pasta nu istället. Önska mig lycka till för imorgon! Låt det vara min dag imorgon!

4 november - One of these up and down days

På morgonen var jag först på tutoring och sedan lektion i Geology. För en gång skull var jag vaken med på vad vi gjorde vilket är ett framsteg. Vi hade ingen Communication idag, eller vi hade ”eget arbete” dvs jag tog tiden till annat jag behövde få gjort. Jag fick sålt tillbaka min filmkunskapsbok från i somras till bookstoren för mer än jag betala för den! Jag tror jag betala 20 eller 25 dollar för den på craigslist och nu sålde jag tillbaka den för 33 dollar. Sedan stötte jag på Sofia på skolan också, alltid kul att se henne för det blir inte allt för ofta.

Idag var det Transfer Day på skolan och massa skolor var där som på gymnasiemässan i stort sätt. Jag fick en del riktigt bra information och en del mindre bra. Jag har däremot insett att även m vissa dörrar kanske är svårare att öppna eller omöjliga att komma igenom finns det tusen andra. Jag riktigt bra information och nyheter från ett universitet på Hawaii (ja Hawaii med det turkosahavet och vita sandstränderna och fint väder året om). Det är en okej skolan, inte i klass med Berkeley och andra bra skolor men helt okej. Det bästa med skolan är att jag fick reda på att de har mycket stipendier och de som är medlemmar i Phi Theta Kappa Honor Society (vilket jag är) kan få stipendier till skolavgiften som täcker upp till 50 % av kostnaderna. Dessutom tala han om att boende kostnaderna är lägre där bort, kan halveras i stort sätt. Dessutom är det hyfsat lätt att överföra de kurser man har läst här till en BA-degree där även om det inte tillhör Kalifornien. Et annat plus jag precis tagit reda på är att skolan är ett XC lag i Div. II och jag tror att jag faktiskt hade kunnat platsa i laget med de tider jag än så länge gjort, och de har idrottsstipendier. I stort sätt låter de hela väldigt bra, enda nackdelarna är som sagt standarden på skolan har överdrivet hög OCH de har mer europeiska studenter där än japanska och väldigt mycket svenskar. Något jag alltid försöker undvika, vilket är en stor nackdel. Jag ska ta kontakt med skolan mera för att få mer information om stipendier och annat för vem vill inte spendera 2 år på Hawaii? Dessutom har jag fått hör från tränaren på San Francisco State att de bara tar in löpare som kan springa ner mot 19.20 på bana för 5 km vilket är nästan en minut fortfarare än vad jag gjort men han ville ändå att jag skulle höra av mig till våren för att uppdatera honom om hur det går för mig. Sedan har jag börjat funder på London mer och mer och östkusten och allt möjligt. Jag har insett att det finns så mycket alternativ på var man kan plugga och hur och när. Möjligheterna är många. Dessutom spökar den där engelska kursen jobbigt i bakhuvudet och jag måste bestämma hur jag ska göra med det. Vi får se med allt det här. Det enda är om jag ska söka till någon skola här i Kalifornien måste jag göra det nu i november, alla andra skolor kan jag söka till i januari i stort sätt men jag måste fundera på hur jag vill göra.

Sedan hade vi träning och det var ett ganska lugnt banpass för på fredag är det So Cal Championship! Mina vader var enormt trötta och stela idag och det oroar mig väldigt mycket. Jag hoppas inte jag kommer ha det på fredag. Vi gjorde Ice-bath kallare än någonsin, typ 3 grader, efteråt så det ska nog hjälpa. Jag är väldigt nervös men ser framemot fredag! Sedan började dagen dala. Jag gick och skulle få hjälp med min essay och hon som ska vara där var inte där. Istället fick jag hjälp av en engelska lärare från UCSB och han tryckte ner mig totalt. Började ge mig grammatik lektion och det tog tid och jag kände mig väldigt dum. Jag fick lite hjälp i alla fall som jag sedan gick och rätta och skrev ut. Det blev sent och jag gick till kafeterian och köpte mat för jag orkade verkligen inte laga mat dessutom hade jag inget hemma i stort sätt. Jag kom hem och var tröttare än någonsin och vi har alla våra frustrerande problem här hemma så det är i stort sätt en ganska dålig miljö att vara tillsammans i för vi orkar inte riktigt peppa varandra och jag börjar bli ganska trött på att höra om Emilys killproblem. Jag vill stötta men nu är det för mycket och jag har så mycket jag behöver tänka på själv och behöver stöd med.

3 november - Sometimes you do not understand how big impact a small comment can have

Jag vaknade upp med ljudet av dimma-ljudet från hamnen. Det där tutande ljudet som är där varje gång det är dimmigt. Idag var det i stort sätt mer eller mindre dimmigt hela dagen och lite råkalt även om det var hyfsat varmt, det är ju ändå november. Imorse hade jag matte, sen engelskan som vanligt. En vanlig tisdag helt enkelt. Jag fick inlämnat mitt utkast och allt annat i engelskan. Jag börjar fundera på om jag ska höja min medicin dos för jag är så trött nu för tiden. Jag kan knappt hålla mig vaken på en enda lektion längre. Eller så är jag bara helt slut på alla sätt och vis.

Jag hade träningsvärk idag på träningen så det var jobbigt. Dessutom har vi fått en riktigt dålig nyhet. Sheanie har varit halvt skadad hela säsongen men idag när hon skulle springa gick det bara tio minuter och sen kunde hon inte ens gå tillbaka utan fick skjuts tillbaka till skolan. Vi är bara fem och vi kan inte kvalificera oss som lag om alla inte går i mål. Vi prata om det efteråt och det är osäkert men hon ska ställa upp oavsett så får vi hoppas att hon tar sig i mål. Om vi inte går i mål som ett lag så kan v fortfarande gå vidare till State individuellt men då måste man vara i den första halvan av loppet vilket kan bli svårt. Jag hoppas Sheanie blir bättre eller i alla fall tar sig igenom loppet för jag vill till Fresno och State!

Ibland inser inte folk att små kommentarer kan göra väldigt stor skada. Även om det kanske är sant vill jag inte veta just nu.

2 november .- Magical things happen when it is full moon

Imorse var jag först på tutoring vilket för en gång skull nog gav något inför quiset vi hade på lektionen vilket jag gjorde ganska bra ifrån mig på. Det var skönt för det går inte riktigt så lätt i den kursen längre för min del, mest för att jag inte lagt någon tid på det. Sedan hade jag Communication men vi hade bara genomgång att söka artiklar med en bibliotekarie så vi sluta tidigare. Jag skulle hem och börja skiva på min essay i engelskan som jag då hade skrivit tre rader på av fem sidor och som ska vara klar imorgon, första utkastet men en färdig fem sidig essay. Jag har inte så mycket motivation just nu för jag vet inte vad jag gör för vilket orsak. Det är svårare att motivera sig då. Träningen var bra däremot, kort och snabb. Vi hade 6*300m så det gick fort över men var hyfsat tufft nr vi väl gjorde det. Jag älskar att springa, säger bara det! Jag ser verkligen fram emot fredag och So Cal Championship!

Jag hann hem tidigare än vanligt med andra ord och fick börjat skriva på min essay och jag har ett utkast klart! Magical stuff happens when it is full moon! Kanske inte riktigt sådana magiska saker mer än det men det var vad jag behövde göra idag. Förra fullmånen var bättre kan jag säga, det har redan gått en månad. Tiden går fort! Nu ska jag sova för jag behöver min sömn den här veckan mer än någon annan vecka för jag ska vara på topp på fredag.

1 november - November is here

Idag var det alltså första november. Vi bytte till vintertid idag så idag är det ett 25 timmar dygn, en bonus timma vilket aldrig är fel. På morgonen fick jag pratat lite med mamma och pappa men det gjorde mig inte klokare tyvärr. Sedan bestod dagen av en löprunda, plugg och söndagsmiddag ute hos Oma. Mycket mer än så blev det inte.