25 oktober - En ganska misslyckad helg över lag faktiskt även om inte allt var dåligt

Fredag kväll var en kväll som för många här borta slutar. Johan och hans bror och kompis kom hem och vi bestämde oss för att dra ut till IV till Vicky, Ola och AC. Ola kom hit och hämtade oss med bilen för annars hade vi aldrig hunnit. Sedan var vi på en förfest hos tre amerikaner som bor i deras område och pluggar på universitet. Det var riktigt kul och lyckat. Sedan bestämde vi oss ändå för att ta den två kilometers promenaden ner till DP för att festa. Väl där nere vid elva, det hade börjat bli kallt. Hände ingenting. Den festen vi skulle på var redan över och ingen av oss orkade riktigt ta tag i att hitta någon annan fest. Så vi gick istället till Freebirds och åt mat och sedan åkte vi hem. Det är allt för ofta man är dum nog att inte vara kvar på förfesten utan envisas om att dra ner på DP. Förfesterna är alltid så mycket roligare och man blir oftast ganska besviken på DP och IV över lag.

Jag och Vicky fredag kväll på väg ner på DP

På lördag morgon gick jag upp tidigt tog på mig mina löparkläder och gav mig ut på den obligatoriska löprundan för dagen. Det var 1K intervaller på bana. Jag började känna redan då att jag var först och främst jätte trött pga. Att jag har svårt att sova. Sedan har jag börjat bli sjuk (NU?!) Förkyld och lite ont i halsen. Kroppen ville verkligen inte springa men jag klarade mig igenom det och 8 kilometer senare var jag hemma igen. Det är så misslyckat att bli sjuk nu. Bara några få dagar kvar till den viktigaste tävlingen på hela säsongen. Jag hatar det!

Efter lite mat och en dusch och en värktablett var jag på G igen och styrde stegen ner mot bussen. Jag skulle ner på State St. med Sofia idag och på bussen träffa vi AC som skulle träffa Fabian och titta på Halloween-klädsel så vi bestämde oss för att göra det allihopa tillsammans. Det var inte det lättaste däremot. ALLA tjejkläder, om det får kallas kläder, är kortkorta och i stort sätt ingenting. Jag prövade däremot en bi- och en nyckelpigklänning som var riktigt söta och täckte mer än det andra provande om man säger så. Det är sjukt när man ser 15 åriga tjejer pröva halloween klädsel med sina mammor och de prövar en korsett och spetstrosor och kaninöron. Om jag hade varit mamma hade jag aldrig tillåtit min 15åriga dotter att ha det där på mig. Jag köpte däremot ingen klädsel för antingen är de för korta eller för stora. Jag kan inte ha XS för den blir för kort och inte större för den blir alldeles för bred. Jag vet inte hur jag ska fixa det riktigt men det får lösa sig. Sedan gick jag och Sofia till Starbucks och sedan vidare ner på stan. Jag köpte ett par jeans och en stickad tröja, jätte snyggt. Jag har hittat en riktigt bra affär som jag verkligen gillar där jag köpte det, American Eagles Outfitter. Dom har så mycket snyggt. Problemet är att det är ju inte det billigaste men det är ändå inte så dyrt heller. Det sjuka var att jag köpte jeans igår i seize zero. Det kändes lite ovant, jag som brukar ha typ större storlek nertill. Därefter gick vi hemåt utan halloween-klädsel och med ett spräckande huvud.

Shoppingen för helgen, i blått och vitt.
fredag - mörka jeans och vit tröja, lördag - jeans och stickad tröja


Väl hemma, jätte hungrig lagade jag lite mat. Sedan var jag helt död så jag gick och la mig och tog lite värktabletter för att lindra mitt spräckande huvud. En timma senare hade AC och Fahlberg redan ramlat in här och alla var typ redan i ordning gjorda för kvällen. Jag gjorde mig i ordning snabbt och sedan hände egentligen inte mycket mer den kvällen. Vi var här och inte mycket mer. Jag försökte gå och lägga mig vid elva men tror knappt jag somna innan ett.

Jag måste bara säga att just nu saknar jag min Frida så enormt mycket. Hon är i Italien nu som aupair och trivs väl inte hundra även om det är bra. Jag vill bara att hon ska kämpa på och stötta henne men det är så svårt och känns så hjälplöst att sitta på andra sidan jorden då. Jag hade gjort väldigt mycket för att få bara träffa henne en dag, en timma och bara prata och vara med henne. Ibland undrar man varför man ger sig av ifrån dom man verkligen, verkligen håller nära. Visst man vill leva sin egen dröm och inte svika den men man får offra en del för det också. Ibland känns det mer värt och ibland mindre. Men så är också hela livet, går upp och ner.