26 november - Regnet känns hemma men inte här

Regn i Santa Barbara

Idag regnade det riktigt mycket. Det var mer skyfall skulle jag vilja säga. Inget ovanligt för Sverige men något uppseende väckande här. Det är sådan skillnad här är man förvånad över när det är dåligt väder hemma är det tvärtom. En dag som idag vågar ingen sig ut här och dagen blir helt annan, livet följer inte sin gilla gång om man säger så. I Sverige lever alla som vanligt. Jag kan känna att jag gillar regnet och har saknat det för det får mig ändå att känna att det är som hemma. Även om jag hatar regnet i Sverige, för det regnar alltid. Aldrig ska man vara nöjd och Alltid ska man prata väder, för man är ju svensk trots allt. Här är det typ ohövligt eller vad man ska säga om man börjar prata väder med någon för då har man verkligen, verkligen inget annat att säga. Så det tas som något väldigt negativt. I Sverige pratar alla om väder oavsett, varken för att man inte har nått och säga eller ej.

Idag var i alla fall dagen innan Thanksgiving så vi fick ett stort tak och extra credits för att vi var på lektionen idag. Här är Thanksgiving ungefär som julafton för oss. Därför åker många hem då för det är en jätte stor familjehögtid. Det får mig att sakna min familj och mina nära vänner där hemma i Sverige.

Sedan var jag och Skaris nere på stan och fixade hyran. Sedan skulle jag fixa min medicin men då hade jag använt för mycket pengar för dagen sa min bank. Fattade ingenting, men jag kunde inte ens betala en av mina mediciner som kostar 50 cent per burk. Jag kände mig så fattig, i och för sig hade jag ju pengar men fick inte ta ut mer för dagen. Jag var hungrig och trött och ville shoppa mig något så jag kände mig på bättre humör eller i alla fall köpa någon färdig mat för matlagning är inget jag har haft någon större lust med det senaste. I regnet gick jag upp till bussen för att ta bussen hem eller till läkaren beroende på vilken buss som kom först. Gick förbi CPK och alla andra restauranger och tittade avundsjukt in på allt fint folk som satt där och åt, dom var säkert inte ens hungriga. Bussen som går till Milpas och min läkare stod där när jag kom så jag skynda mig på. Tio minuter senare hoppas jag av. Väl där så sa jag att jag ville ha mina resultat. Jag behövde inte ens legitimera mig, varför kunde dom då inte säga resultaten på telefon när jag ringde? Jag behövde däremot skriva på något papper för att få en kopia på resultaten. De var däremot förvånansvärt bra värden tro jag om jag har tolkat det hela rätt. Får skicka det till Sverige och sedan får min läkare säga så att allt är bra där. En bussresa och en halvtimmas promenad senare var jag hemma igen. Fick i mig lite mat av vad jag hade hemma för jag kunde ju inte gå och handla något och äta. Dessutom var ingen annan hemma så jag kunde inte låna några pengar heller. Blev ”tacos med vad som fanns hemma” dvs. tacobröd med tomat, gurka, frysta grönsaker och nuggets. Lät kanske inte så gott men det var faktiskt inte alls dumt. Imorgon blir det däremot turkey och massa sådan Thanksgiving mat eller en improviserad svensk variant av det i alla fall. Det kan bli en god middag! Jag hade däremot velat fira det med en riktigt amerikansk familj men det får bli bra med oss svenskar.