11 april - Trevligt återseende

Idag var det sega ben som vaknade men ändå var jag tvungen att köra ett långpass. Det var tänkt 90 minuter men coach sa till mig tidigare i veckan att eftersom jag skulle springa två långa lopp så om jag kände mig väldigt trött kunde jag dra ner på långpasset lite. Vilket jag gjorde. Det var däremot fint väder så det var skönt att komma ut. Det känns som jag bedrivit för mycket tid inne i den här lägenheten på sistone, vilket är deprimerande. Det blev allt som allt 70 minuter och bene känns mycket bättre nu efteråt även om dom fortfarande är sega men inte lika som när jag vaknade upp. Sedan var frågan vart man skulle börja. Det svåra när man har så mycket att göra är att veta var man ska börja nysta i det hela. När man sedan väl kommer igång är det oftast inte så svårt som det ser ut men det är att hitta början som är svår och att faktiskt börja. Jag har alltid svårt med det och så även idag. Jag började i alla fall försöka lära mig trigonometrin inför mattetestet. Hur jag ska lära mig det utan att någonsin gjort det innan tills på måndag är ju en bra fråga men vi kan ju hålla tummarna. Annars kanske jag gör det på onsdag, har inte bestämt mig än. Just nu känner jag mig ganska down faktiskt måste jag säga. Det är inget jag vill men det är så mycket tankar och funderingar och det gör mig så stressad. Jag ser verkligen fram emot om två veckor för då har jag avklarat en hel del. Då måste jag ha gjort mina tester, pratat med studievägledare, valt kurser för sommaren och ha ett hum om vilka kurser jag ska läsa i höst och nästkommande vår, sökt in till högskolan, bokat flygbiljett hem och tillbaka, bestämt mig om jobb i sommar, haft tre midterms, sprungit WSC Championship i Bakersfield, och gjort klart mitt projektarbete m.m. Efter det ska jag förhoppningsvis kunna få några lite lugnare veckor innan slutspurten. Det jobbiga är att de här sakerna kan jag inte skjuta upp med utan de måste bli gjorda inom två veckor, de bara måste. Men jag ska klara det som allt annat. Det brukar alltid gå på ett eller annat sätt. Som sagt en del matteplugg blev det. Tyvärr kunde jag inte hänga med Leigh då och spela beach volleyboll men sådant är livet.

Idag hade Sofias kompisar fest och jag hade lovat komma. Jag måste säga jag var inte alls sugen på att festa men jag kände jag måste ut och träffa folk idag. Dessutom träffa Sofia för vi hade så mycket att ta igen. Egentligen kände jag bara för att stanna hemma och få saker gjorda men jag visste att så mycket skulle jag ändå inte få gjort ändå. Jag var grymt otaggad för fest men vill träffa Sofia, så jag gjorde mig i ordning och cyklade iväg. Till slut kom jag fram till rätt plats också. Det var ganska kul men jag tog en lugn kväll. Det var kul att träffa Sofia, verkligen! Vi har fortfarande en del att ta igen efter ikväll också så vi får se till och ses snart igen (om vi hittar någon lucka i våra liv som matchar) Däremot har jag ibland lite svårt för, för mycket North Cal People. De är ibland för liberala för min stil när det gäller mer än alkohol, om man säger så. Visst dom jag gillar många där uppifrån men ibland kan det bli en lite kulturkrock mig och dom emellan även om jag är väldigt mycket mer van vid det nu än jag var innan. Jag accepterar vad de håller på med men jag gör det inte själv, så enkelt är det. Det är sådan skillnad från Sverige. Jag var sedan hemma ganska tidigt igen, lite efter tolv med kalla fingrar och tår efter cykelturen hem.