18 december - Så var dom äntligen här

Det kändes så skönt att se familjen komma in genom min dörr här i Santa Barbara men det kändes ändå inte så konstigt som jag trodde. Det kändes inte som vi hade varit ifrån varandra i nästan fem månader. Okej, vi har pratat mycket och det har aldrig gått en hel vecka utan att vi hörts av på ett eller annat sätt men ändå. Det enda vi har sett av varandra har varit genom en dålig bild på webbkameran på Skype där samtalen har brutits hela tiden och ljudkvalitén har varit fruktansvärt dålig. Jag hade lagat mat, tacos till dom när dom kom vilket blir riktigt lyckat. Det kändes som vanligt på något sätt men helt plötsligt gick man bara in i sina vanliga roller som man har där hemma. Sjukt hur snabbt det faktiskt går.

Dagen började med att jag upptäckte att det där *^*^*^* toalett inte fungerade Igen. För typ sjunde gången den här hösten. Så jag gick till Kevin och fick fylla i en lapp och dom lovade fixa det så fort som möjligt. Sedan tog jag en springrunda i solen och sedan hem och tvätta och gjorde mig i ordning. Sedan tog jag bussen bort till Mesa för att kolla på ett rum för att hyra till våren. Det låg bara någon gata ifrån där Sofia bor, så väldigt nära och ett plus. Huset verkade jätte bra och jag skulle få tillgång till allt inkluderat en jacuzzi. Rummet var enormt, hon var jätte trevlig och allt verkade egentligen bra förutom läget. Det låg för långt ifrån skolan kände jag. Tråkigt så men jag var tvungen att tacka nej till det. Hade blivit för bökigt. Vill inte binda upp mig på dom bussarna här när jag vet hur dom faktiskt går. Vill ju inte bli helt isolerad där borta heller. Sedan åkte jag hem och handlade och gjorde klart för att familjen skulle dyka upp senare på kvällen och det gjorde dom ju. Känns skönt att ha dom här måste jag säga! Kan vara lite liten igen och få lite hjälp med vissa saker och slippa laga mat och diska och allt själv. För så kul är det inte alltid.