19 april - I hope for a better week this week but it seems like I have to make some big and hard decisions

Imorse fick jag ett positivt besked, jag mailade och bad m mer pengar och längre skolavgift och faktiskt fick det. Det är däremot precis på gränsen för vad som kan gå att genomföra. Det hela gjorde ju inte det här lättare. Det är positivt men ändå inte fullt så mycket som jag behöver men det kan ändå gå med lite vilja men frågan är hur mycket det är värt. Jag har varit helt upptagen med att tänka på den här hela dagen. Egentligen är det sjukt att jag får stipendier för 130 000SEK/år och att det ändå inte ska räcka. Någon vill faktiskt satsa så mycket pengar på mig vilket är sjukt, men det är ännu mer sjukt att det behövs mera för att jag nog ska klara det. Det känns som några stora beslut måste fattas den här veckan. Det är skrämmande faktiskt.

Imorse gick jag till engelskan och vi hade vårat grupprat om vår bok vi läser och min grupp bara får mig att vilja skrika. Seriöst säg inte att du kan göra en uppgift och sen bara göra hälften så vi får göra den på lektionen och göra allt halvdant. Dessutom så sega och trögfattade, jag är så trött på dumma människor. Då önskar jag att jag gick med mer serösa och smarta människor.

På COMM hade vi en vikarie och fick gå tidigare. Vi höll på med våra projekt vilket inte var så mycket att göra på. Däremot satt jag på campus mellan 11-2.00 för att få ihop timmar eftersom jag inte ska vara där på lördagens projektdag. Det var extremt långtråkigt och jag sov mig igenom mina tre timmar med mina två andra klasskompisar. Som tur var blev jag underhållen ett tag av Sofia och Freddy. Det hjälpte alltid lite. Jag fick i alla fall ihop tre timmar och nu har jag bara ett likadant pass på onsdag sen har jag fixat det.

På träningen idag hade alla tuffa pass och jag sprang bara lugnt 30 minuter, det kändes knappt som jag träna jämfört med dom andra. Men så kommer det bli de för resten av säsongen. Det kändes lite halv knepigt i benen efter att inte sprungit sen i torsdag men viljan och inställningen var bättre idag vilket ändå känns som det viktigaste. Min tränare tror på att det här kan funka och många göra så här i slutet av säsongen. Vi får bara hoppas det funkar för mig. Min vecka kommer bli väldigt lätt i alla fall och nästa med upp till nästa lördags tävling. Jag måste nu bara börja fokusera mentalt på loppet som kommer upp. Jag vet att jag kan om jag vill och jag ska försöka få tillbaka den inställningen och göra det bästa av den här säsongen. Everything is possible if you believe in yourself, right?

Nu ikväll har jag bara suttit med miniräknare och min dator och försökt få miljoner uppgifter att gå ihop från CSN, skolan och allt och mailat runt, för att räkna på om det hela kan gå ihop med NY eller inte. Det hela gjorde mig inte mer klok, eller klok kanske och mer insatt i siffrorna men det gjorde inte beslutet lättare. Vi får se. Nu borde jag försöka plugga lite för det vanliga livet fortsätter ju ändå.