Imorse vaknade jag massvis med gånger innan jag väl gick upp på grund av jetlaggen. Det var en solig dag så jag fick ut på en promenad ner förbi skolan, till stranden och sedan upp i Shoreline Park. Det är då man inser varför man är här. Det är så vackert och gör mig väldigt lycklig. När man börjar tvivla så är sådan här stunder viktiga.
Senare gick jag och Emily på en promenad ner till State St. där vi gick skulle träffa Shennie. Det var kul att se henne igen men helt plötsligt idag kändes det som jag aldrig varit hemma under lovet. Allt är som vanligt här. Jag fick dessutom köpt ett par söta svarta ballerina skor väldigt billigt vilket var kul. Jag gick sedan vidare upp till Ralphs för att handla mat så jag skulle klara mig under min första vecka. För imorgon börjar skolan. Så där lagom nervös och förväntansfull är jag väl. Däremot hade det inte varit fel om lovet var en vecka till, så långt kan jag säga.
Nu måste jag ju laga mat själv igen och det känns ovant efter att ha sluppit det nu i ett antal veckor hemma. Jag till och med misslyckades med min lasagne i förpackning. Hur svårt kan det vara? Jag kommer väl in i det förhoppningsvis som allt annat. Nu ska jag fixa allt inför imorgon för jag börjar klockan åtta imorgon med engelska. Sedan har jag direkt efter det Communication och senare på dagen träning. Det blir en tidig uppgång men det ska nog inte vara några större problem eftersom tidsskillnaden gör att jag vaknar så tidigt och är trött på kvällen. Nu ska jag njuta så gott det går av dom sista timmarna man har kvar på lovet!
Senare gick jag och Emily på en promenad ner till State St. där vi gick skulle träffa Shennie. Det var kul att se henne igen men helt plötsligt idag kändes det som jag aldrig varit hemma under lovet. Allt är som vanligt här. Jag fick dessutom köpt ett par söta svarta ballerina skor väldigt billigt vilket var kul. Jag gick sedan vidare upp till Ralphs för att handla mat så jag skulle klara mig under min första vecka. För imorgon börjar skolan. Så där lagom nervös och förväntansfull är jag väl. Däremot hade det inte varit fel om lovet var en vecka till, så långt kan jag säga.
Nu måste jag ju laga mat själv igen och det känns ovant efter att ha sluppit det nu i ett antal veckor hemma. Jag till och med misslyckades med min lasagne i förpackning. Hur svårt kan det vara? Jag kommer väl in i det förhoppningsvis som allt annat. Nu ska jag fixa allt inför imorgon för jag börjar klockan åtta imorgon med engelska. Sedan har jag direkt efter det Communication och senare på dagen träning. Det blir en tidig uppgång men det ska nog inte vara några större problem eftersom tidsskillnaden gör att jag vaknar så tidigt och är trött på kvällen. Nu ska jag njuta så gott det går av dom sista timmarna man har kvar på lovet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar